Tänkte visa vad jag pysslar med på middagspauserna i jobbet. Jag håller på med mönster, som jag tecknar på tyg med tuschpenna. Hittills har jag jobbat med runda tygbitar, men är nu inne i en rektangulär fas. Jag utgår från 4x4 cm stora kvadrater. Det är ingen speciell idé bakom, det bara blev så. Dethär mönstret gjorde jag före jul nå'ngång, och kom sedan på idén att limma fast små röda julstjärnor. Lite kitsch skadar inte! Jag kanske använder mina mönster på utställning vid något tillfälle, men då måste jag ha ganska många objekt för att få en effekt. "Mal sehen", som man säjer i Tyskland. Vi får se, alltså.
3 Kommentarer
Det är för kallt i ateljén, mina små värmeelement förmår inte hålla upp temperaturen när det är minus 20 - 25 grader utomhus. Jag får nöja mej med att sitta vid köksbordet och pynja med små akvareller. Inte dåligt det heller. Dessutom håller jag på med mina mönster, det är nästan som att meditera.
Här är några av de färska bilderna. Bland annat det som jag kallar "pilotbilder", d.v.s. skisser till eventuella större bilder. Denhär gjorde jag först. Se'n kom denhär.
Jag läste med intresse en artikel om Liljewalchs Vårsalong häromdagen. Framförallt studerade jag de fyra bilderna med stort intresse. En fin grafik, mycket detaljerad, en härlig akvarell föreställande skafferihyllor samt innehåll, en installation med en påvebegravning och en otrolig snidad trästaty. Håller vinden på att vända inom konsten, äntligen?
Jag får passa mej så att inte bloggpauserna blir för långa! Jag har haft det lite jäktigt, min gamle hästvän har haft problem med sitt framben och har behövt extra omsorg och pyssel. Men det ser ut att ordna upp sej nu. Man ska ta hand om sina gamla vänner. Denhär speciella vännen fyller 31 i april, och det är en mycket hög ålder för en häst. Han njuter förstås av sin pensionärstillvaro, går i hagen med två bedagade hästdamer, de är visserligen inte så gamla som han, "bara" 17 och 18 år. Men allt över 15 år räknas som gammal när det gäller hästålder.
Det blev en lite längre paus än vanligt, beroende på trötthet helt enkelt. Just nu känns det väldigt tungt, med arbete och hushåll. Men det blir bättre, nu börjar ljuset komma tillbaka! Jag känner hur livslusten återvänder, och börjar planera för måleriet. Det kliar i fingrarna att få måla med olja igen. Jag har tittat lite på gamla mästare och kan inte upphöra att förundras över hur skickliga de var. Men så fick det också ta sin tid att måla en bild. Nu är ju situationen en annan. Får man t.ex. en portättbeställning så ska den vara klar på högst en månad. En gång målade jag ett hästporträtt på sex timmar, men då använde jag overheadprojektor för att teckna upp motivet, konturerna förstås, inget annat. Bilden blev mycket fin, men det var enda gången jag använde den tekniken, nuförtiden kör jag med rutmönster för att förstora upp mina skisser. Det känns liksom ärligare. Snart ska anmälan till sommarens konstrunda lämnas in. Det ska bli roligt att hitta på något nytt bjuda på i konstväg. Det är årets höjdpunkt!
|
Anna Lisa
-berättar om konstnärens berg- och dalbana, om det mödosamma slitet i ateljen, om massor av ideér som väntar på att förverkligas, och glädjen när något äntligen lyckas. Archives
Februari 2021
Categories
Alla
|