Ansiktet äntligen klart. Det blev riktigt bra. Nu är det resten av ryttarinnans gestalt, och sedan bakgrunden. Där har jag fria händer, och det tänker jag utnyttja!
0 Kommentarer
Hästen färdig, jag började på ryttarinnans ansikte. Svårt svårt, jag känner ju henne, men att måla ur minnet är inte lätt, och jag har bara ett pyttelitet suddigt ansikte på ett foto till hjälp. Men det ska nog bli bra, jag är envis.
Jag trampade snett, vrickade foten i jobbet och är sjukskriven några dagar. Det betyder att jag äntligen har tid att måla! Och det har jag gjort flera timmar idag. Det går som smort, hästen är färdig, bara halva frambenen kvar, och i morgon tar jag itu med ryttarinnan. Om allt går enligt planerna borde bilden bli färdig nästa vecka. Jag återkommer med bildrapport.
En dag igen när jag inte haft tid att vara i ateljén. Dagen har varit fylld med andra, också viktiga, sysslor. Men i morgon tänker jag måla vidare på porträttet "ryttare till häst". Det riktigt kliar i målarfingrarna. Jag önskar mej tillbaka till tiden i konstskolan, då jag målade hela dagarna, som en besatt. Det kunde blir flera bilder om dagen, ibland. Härliga dagar var det. Det finns ju bilder från den tiden som jag bara skrattar rått åt idag, men det finns faktiskt några som jag fortfarande godkänner. Här är den av dem. Jag kallar den "Köksrutiga kvinnofällan". Den är målad i äggoljetempera, 80 x 120 cm stor, 1995 är årtalet, tror jag. Vi hade som uppgift att först ställa upp ett stilleben, sedan göra ett collage av det, och så måla av collaget så noggrant som möjligt. En mycket intressant uppgift, en verklig utmaning. Och resultatet gillar jag fortfarande skarpt.
Det är ett tag se'n sist, igen. Dagarna är fyllda med jobb, matlagning, städning, hästskötsel och lite ateljévistelse, när inte tröttheten tar överhand. Just nu håller jag på med ett beställningsarbete, en ryttarinna på sin fina häst. Intressant. Däremellan funderar jag fortfarande på mina mönster, bilden nedan är det nyaste projektet. Det är den s.k. "pilotbilden", alltså det första försöket efter att jag fått idén. Jag har den större bilden på gång, men det måste vila nu tills jag fått porträttet färdigt. Jag tycker att det är ett trevligt mönster. De vita mellanrummer kommer att blir mycket vackra i den större bilden. Det blir spännande!
|
Anna Lisa
-berättar om konstnärens berg- och dalbana, om det mödosamma slitet i ateljen, om massor av ideér som väntar på att förverkligas, och glädjen när något äntligen lyckas. Archives
Februari 2021
Categories
Alla
|