Snön är nästan helt borta, igår räfsade jag vid "lilla huset". Här uppe vid "stora huset" kan jag inte räfsa ännu, det är för vått på marken, men jag har krafsat lite i planteringarna. Lökväxterna sticker upp sina bladspetsar, tre små krokusar blommar tappert. Inatt var det lite minusgrader.
Det är mycket lugnt på ateljéfronten, jag har inte tagit i en pensel på flera veckor. Det känns riktigt skönt faktiskt - jag känner heller ingen press, det är så här det ska vara just nu. Det som också känns bra är att jag inte deltar i Konstrundan i år. Jag får ha hela sommaren alldeles för mej själv. Härliga tanke. Det finns inga "måsten" i år, det är så jag vill leva. Förstås "måste" jag jobba, men jobbet är ju garanten för en någotsånär bekymmersfri vardag. Till sist en bild från förra sommaren - krasse - en favorit bland sommarblomstren!
0 Kommentarer
Jobbet avklarat för denna vecka, och det ser ut att fortsätta åtminstone några veckor till. Ekonomin reder upp sej, fina saker! Dessutom börjar den envisa snön smälta, det blir lite varmare och jag börjar hoppas på att det blir en vår trots all kyla som vi har haft.
Jag har också börjat samla på motiv för mina målningar. Det är roligt. Jag har ju gått från att vara "spontanmålare" till att vara "planeringsmålare". En sorts utveckling det också... De motiv som intresserar nu är halvt förfallna, övergivna byggnader. Det är då fotografier som jag tänker på, både egna och sådant som jag hittar på nätet och i tidningar osv. Målningarna kommer inte att vara fotorealistiska, utan jag vill improvisera och i viss mån abstrahera. Jag har i detta nu två egna motiv och ett från nätet. Fler egna kommer sedan när snön har smält så att jag kan komma närmare de objekt jag tänker på. Så var det då slut på friden och fröjden, i morron är det jobb som gäller igen. Jag har ju varit permitterad i lite över 6 veckor, men nu har en av mina arbetskamrater skadat foten och är sjukskriven, så jag får hoppa in i hans ställe. Inget ont i det, alltid bra med arbete! men, men, jag höll ju på att äntligen få ändan ur vagnen vad gäller måleriet... Båtar ska byggas, snart är det islossning - får man hoppas - och båtarna ska i sjön. Och det betyder ju för mej säkra pengar på kontot igen, det börjar nämligen bli tomt där. Emilia väntar också otåligt på sjösättningen, som nog dröjer ännu flera veckor!
Jag funderar på att ha en utställning här i Nykarleby till nästa vår. Som tema - egentligen endast som hållpunkt för att komma igång - tänkte jag knyta an till min allra första separatutställning som jag höll 1997, också här i staden. Då fanns det ett litet fint galleri, "Galleri Viktor", i Normalskolans förra vaktmästarbostad. Ett litet hus i skoltomtens ena hörn.
Dendär första utställningen kallade jag "Hästar och hus". Som namnet säjer så var motiven just dessa. Husen som jag målade var förfallna och övergivna. Detta är ju något som intresserar mej fortfarande. Så nu samlar jag på tänkbara husmotiv. Hästarna får komma så småningom, dem oroar jag mej inte för - de finns ju där. Idag blev jag riktigt glad. Min syster Tina och hennes man Kjell var på besök, och Kjell ville köpa en av mina hästmålningar. Det är en bild som jag tycker mycket om själv, och tekniken är litet speciell. Den är målad på en vanlig pannå, som lämpar sej för olja eller akryl. Jag gjorde bakgrunden i akvarellfärger i olika blå nyanser, och själva hästen är målad i olja.
Jag har haft denhär bilden på några utställningar, och jag har varit förundrad över att den inte blivit såld för länge sedan. Men människorna här i trakten är lite tröga, de som köper konst vill väl ha blommor eller akvarell-landskap, vad vet jag... Men nu har denhär fina bilden fått ett bra hem och jag är mycket glad över det! |
Anna Lisa
-berättar om konstnärens berg- och dalbana, om det mödosamma slitet i ateljen, om massor av ideér som väntar på att förverkligas, och glädjen när något äntligen lyckas. Archives
Augusti 2019
Categories
Alla
|