|
Idéer finns det gott om, det är bara tiden som är bristvara för tillfället. Och orken. Just nu är den mörkaste tiden på året, precis innan den första snön kommer. Inte för att jag längtar efter snö - kölden som följer med snön är avskyvärd. Jag ryser när jag tänker på förra vintern. När det var som kallast därute hade vi +5 grader inomhus när vi kom hem från jobbet. Huset är gammalt och dragigt, man måste elda hela tiden för att hålla värmen. Och om det står oeldat en hel arbetsdag då det är ner mot 25 minusgrader därute så är det nog inte så mysigt inomhus! Men vi har överlevt vintrarna hittills och ska nog klara denhär också.
Namnet i rubriken - Frillan - är det urgamla namnet på den del av staden där vi bor. Det låter lite frivolt och festligt, tycker jag.
0 Kommentarer
En lååång paus igen i mitt skrivande, jag har inte haft något att skriva om helt enkelt. Jag har nog varit aktiv, både i ateljén och utanför densamma. Porträttet framskrider sakta men säkert. I jobbet har jag för tillfället avslutat tecknandet på pauserna, jag vill ha lite variation i det konstnärliga utövandet, så nu virkar jag istället! Jaha tänker kanske vän av ordning, är det inte sådant som mormödrar gör? En så kallad konstnär borde inte virka!
Jag såg en gång på Kiasma alldeles underbara saker, stora vackra pärlbroderier, bl. a. i svart, helt fantastiskt. En manlig konstnär, om jag minns rätt en spansk sådan. Så varför skulle jag inte virka? Kanske för att jag är en kvinnlig konstnär, och faktiskt också mormor? Nu är det ju inte mormorsrutor det handlar om, utan fyrkanter och rektanglar i släta stolpar utan krusiduller, materialet är remsor av vitt tyg, alltså helt enkelt matt-trasor. Eftersom jag använder sådant som jag hittar på arbetsplatsen så är det poler-trasor som det finns i mängd och massor. Virknålen är också speciell, den har jag vridit till av en sorts metallskena som jag hittade. Den fungerar. Vad det ska blir av härligheten - ja det får framtiden utvisa. Jag har ju gjort mycket sådant - saker som jag sedan sammanställt och som blivit en fungerande helhet. Eller som fått bli liggande i brist på fortsatta ideér. |
Anna Lisa
-berättar om konstnärens berg- och dalbana, om det mödosamma slitet i ateljen, om massor av ideér som väntar på att förverkligas, och glädjen när något äntligen lyckas. Archives
Februari 2018
Categories
Alla
|
RSS-flöde
All images © Anna Lisa Blöth