Kyrkfönstret som Pirkko Schröder gjort - till vänster oljemålning och till höger fotografi - är mycket vackert. Man får titta två gånger för att inse att det inte är en "äkta" spegling. När maken och jag var på hemväg från vernissagen så håksade vi att det var ett av konstverken och blev mycket glada över att någon kommit på en så fin idé.
(håksa=dialekt för "lägga märke till")
0 Kommentarer
Dance Floor av Susanne Schär och Peter Spillman, konstnärer från Schweiz. En av favoriterna. Jag kallar den för "den gamla dansbanan". Och så har jag dubbelkollat hur länge utställningen "Nykarleby Recall - coming back" pågår: ända fram till 26 oktober, faktiskt!
Sådärja, nu har jag traskat runt och fotograferat. Få se om jag lyckas foga in flera bilder nu, jag har haft lite problem med den saken nämligen. Här kommer i alla fall en bild... 
Jag börjar vid den gamla köttkontrollen. Ett sorts järnbroderi på gaveln av konstnärsduon Krisztián Kristóf och Tamás Kaszán. Texten lyder: "översvämmande känslor gör denna triangel öde i onödig handling vi väntar på ditt handtag". Hmm - men jag gillar det. Okej, jag får konstatera att jag inte kan ladda upp fler fotos i detta inlägg. Det får bli ett nytt inlägg i så fall.
Teckningen som jag kallar "Runda steg" efter ett experiment i bildbehandlingsprogrammet som jag använder. Jag gillar det.
Annars på gång i ateljén: Rummet nästan fullt med grönväxter som räddats undan den första frosten. Jag avskyr den första frosten. Den kommer för det mesta när mina krasseplanteringar står i sin fagraste blom, när det lyser och brinner i orange, gult och rött. Så kommer då den förbannade frostnatten och dödar allt det lysande varma. I tisdags var maken och jag på vernissage här i Nyykaabi. Alla de gästartister som varit Artist in Residence vid konstskolan ställer ut i staden - Nykarleby Recall kallas projektet. Det var så fint att återse många gamla bekanta från tiden då jag själv var elev i konstskolan. I Rådhusgalleriet finns verk av 70 konstnärer, dessutom finns det runtom i staden olika utställda objekt, en danslava utankrad i älven, en mycket vacker utsmyckning på den gamla köttkontrollbyggnaden, mitt i esplanaden en liten jordkällare. I den gamla Astabutikslokalen en installation som kallar sej Let Out (bredvid Nykarleby Outlet) där det bjöds på uppläsning och karaoke. Killen som sjöng karaoke kunde verkligen sjunga! Jag trodde först att det var en plojgrej när han ställde sej framför mikrofonen och började dansa i takt med introt, jag tyckte det såg så komiskt ut och började fnissa. Men fnisset kom av sej när han började sjunga. Denhär utställningen pågår endast fram till den 26.9, avslutas alltså imorgon. Jag måste ladda kameran så att jag hinner fota de finaste objekten. Och så måste jag gå till Rådhusgalleriet och titta i lugn och ro, det var så mycket folk där på vernissagen så det var omöjligt att fördjupa sej i utställningen. Förresten, en av de finaste grejorna är nog ett fönster i kyrkan som tjänar som ram för en målning och ett foto. Två träd på kyrkotomten har fått granrisutsmyckningar. Myckert vackert. Om jag minns rätt så heter konstnären Pirkko Schröder. Möjligen. Måste kolla namnet så fort jag hinner. |
Anna Lisa
-berättar om konstnärens berg- och dalbana, om det mödosamma slitet i ateljen, om massor av ideér som väntar på att förverkligas, och glädjen när något äntligen lyckas. Archives
Februari 2018
Categories
Alla
|
RSS-flöde
All images © Anna Lisa Blöth